Därför behövs fler smarta lösningar

Framtidens vattenanvändning kräver nya innovativa lösningar och smarta cirkulära flöden.

1400 miljoner kubikkilometer. Så mycket vatten finns det på vår planet, men av dessa mängder är bara 2,5 procent färskvatten. 2009 presenterade forskare vid Stockholm Resilience Centre nio planetära gränser – en av dem är färskvattenanvändning.

I dag är en fjärdedel av jordens befolkning hotad av vattenbrist enligt World Resources Institute. Sverige är inte i riskzon, men vi kommer behöver förbereda oss för fler säsonger med extrema regn- och temperaturförhållanden, både med för lite och för mycket vatten. Det menar Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU, i en intervju.

Det är lätt att ta vatten för givet, speciellt i vårt land där vi har goda vattenflöden. Men torkans år 2018 fick dramatiska konsekvenser på många sätt; skogsbränder och svår torka på gårdsnivå. 75 procent av lantbrukarnas intäkter torkade bort enligt LRF. Hela 70 procent av nederbörden avdunstar i vissa områden i Sverige idag – och det kommer att öka i takt med klimatförändringarna som påverkar temperatur och nederbörd. Det i sin tur påverkar vattenflöden, avdunstning och fuktighet i mark samt längden på växtodlingssäsongen.

Enligt Per Frankelius, processledare i Agtech 2030 vid Linköpings universitet och aktiv debattör när det gäller framtidens vattenlösningar, måste vi ta action och investera mer i smart bevattning:

"I takt med allt mer tydliga svängningar inom väder och klimat inser man att vi måste agera mer offensivt för att hantera såväl för mycket som för lite vatten på våra åkrar i Sverige. Bevattning är en strategisk fråga som kräver nytänkande när det gäller teknik, men också juridik och ekonomi. Konsumenter bör ställa sig frågan om de inte borde vara beredda att betala en slant extra för att lantbruket ska kunna finansiera den infrastruktur för bevattning som vi nog måste bygga upp i Sverige. Förutom bevattning bör vi tänka in näringslösningar. Varför inte addera lite näring när man ändå vattnar?"

Det behövs alltså nya innovativa lösningar, och smarta cirkulära flöden. Och det finns aktivitet:

💧I innovationstävlingen Venture Cup prisades nyligen Helios och DiaPure för sina lösningar för effektiv vattenanvändning i livsmedelsproduktion. Svenska startupbolaget Irriot har med sitt system för precisionsbevattning väckt stort intresse.

💧 På global nivå finns många aktörer som tittar på nya sätt att hantera vatten. Som Corteva AgriScience och Arpac som utvecklar bevattning via drönare. 

💧Forskare vid Cornell University har hittat ett nytt sätt att mäta vattennivån i bladen på växter. Något som kan öppna dörren för mer torktåliga grödor och mätning i realtid.

💧I Puerto Rico har 19-åriga Arianna Font Martin tagit fram en lösning som renar vatten. 

💧Nyligen tilldelades svenska forskningsprogrammet Mistra TerraClean 57 miljoner kronor för att under en fyraårsperiod bygga vidare på sitt arbete med att rena vatten.

💧På EU-nivå har en förordning antagits som ska underlätta användning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse för bevattning inom jordbruket. 

💧Är en vattenskatt rätt väg framåt? Det menar professor Kenneth M Persson vid Lunds universitet. 

Listan kan göras längre. Framåt tror jag vi kommer se fler lösningar på hur vi kan använda vår vattenresurs smartare; precisionsbevattning, bevattningslösningar under jord och nya sätt att rena vatten. Det krävs modiga investerare och att frågan lyfts fram i hållbarhetsljuset.

Vilka lösningar tycker du är mest spännande? Hör gärna av dig. 

Ps 1. Transparens har alltid varit ett ledord för AGFO. Därför är vi öppna med era betyg. I vår nyligen genomförda enkät har nära 400 personer satt betyg. Resultatet? Finns att läsa här. 

Ps 2. Det här är min sista trendspaning i AGFO Weekly. 50 stycken blev det totalt från min sida, och 19 AGFO Talks. Nu tar nytt team vid med lika delar energi som nyfikenhet. Stort tack för alla inspel, kommentarer och reflektioner jag fått under åren.  🙏